Snart hoppas jag ha övertygat även Maude

av RetorikKalle

Vad är retorik och vad kan man ha det till? De frågorna försökte jag besvara när jag häromveckan föreläste för mina närmaste kollegor på Röda Korset. Tyvärr kunde inte min kollega Maude vara med och hon fick mig därför att utlova en repris. Löften ska man hålla, så här kommer reprisen.

När vi hör ordet retorik tänker de flesta av oss på någon som är skicklig på att använda ord för att driva igenom sin vilja. Men retorik handlar inte bara om ord. Det rör också hur vi i samspelet med andra använder kroppsspråk, röstläge och ansiktsuttryck.

Två inslag från Nyhetsmorgon i TV4 med Amnestys generalsekreterare Lise Berg respektive Röda Korsets nationella chef Ingela Holmertz illustrerar hur avgörande dessa andra utrycksmedel är för det intryck vi får av en person. Retorik är konsten att övertyga. Men innan du kan övertyga din publik om att det du säger är viktigt och sant, måste du övertyga dem om att du är värd att lyssna på. Och det kan du bara göra genom att få dem att uppfatta dig som en sympatisk person.

Vad kan man då ha retorik till? Själv använder jag retorik som en verktygslåda för all form av kommunikation, både när jag producerar egna budskap och när jag analyserar andras, såväl i jobbet som privat. Dessutom menar jag att retorik går att använda som ett verktyg för att bli en bättre människa.

Som liten gick jag i söndagsskola. Några av de budord jag lärde mig då sitter fortfarande kvar. Så jag försöker att bli en bättre människa genom att undvika lögner och svordomar. Och jag försöker visa mina föräldrar respekt. I dessa strävanden har jag god hjälp av retoriken.

Om jag hamnar bredvid värdinnan på en middag där maten inte varit vidare god, så slipper jag tack vare retoriken bära falsk vittnesbörd. Istället för att prisa maten kan jag ju välja att hylla den varma och välkomnande stämning som värdinnan lyckas skapa kring sitt bord. Genom ett medvetet val av ämne, eller topik som vi retoriker skulle säga, förbättrar jag mina förutsättningar att övertyga.

När jag vill slippa diska hemma gäller det att övertyga någon annan i familjen om att han eller hon borde göra det istället. Att missbruka herren guds namn kan vara ett sätt, men jag har större utsikter att lyckas genom att i min argumentation utgå från de värderingar publiken delar, deras doxa. Att jag diskade igår kan exempelvis vara ett argument som fungerar på en tonåring med en stark känsla för rättvisa.

Hedra din fader och din moder ska du förstås göra jämnt, men extra viktigt är det kanske när de fyller jämnt. Något som garanterat gör intryck både på dem och på övriga närvarande är om du i ett tal beskriver scener ur festföremålets liv så levande att alla kan se det framför sig. Extra imponerade blir de förstås om du klarar dig utan fusklapp. Levande blir talet om du med dina ord målar upp bilder, evidentia, ur festföremålets liv. Klarar dig utan fusklapp gör du med hjälp av minnesteknik, memoria.

En minnesteknik som redan de gamla grekerna använde sig av, är att skapa levande bilder. När jag skulle memorera mitt föredrag för kollegorna på Röda Korset placerade jag ut bilder längs min promenad från pendeltågsstationen Stockholm Södra till kontoret vid Mariatorget. Sedan var det bara att börja gå i tankarna. När jag såg att vändkorsen i spärren var utformade som hammare kom jag ihåg att likna retoriken vid en verktygslåda. Och när jag upptäckte ett dukat bord mitt på Hornsgatan mindes jag exemplet om talet till värdinnan.

Tack vare att jag hade memorerat talet kunde jag koncentrera mig på vad jag förmedlade med mitt kroppsspråk och på hur min kontakt med publiken fungerade. Jag tror faktiskt att jag lyckades övertyga några av mina kollegor om att retorik är ett användbart verktyg för oss som jobbar med att övertyga andra människor. Och vem vet, nu kanske jag även har lyckats övertyga Maude.