Så styrde SD debatten om svenskar mitt i livet

av RetorikKalle

Debatten efter Reinfeldts uttalande om ”etniska svenskar mitt i livet” är en lektion i hur en organisation kan utnyttja snackisar för att få upp sin fråga på medias dagordning, definiera ett samhällsproblem och styra diskussionen om hur vi ska lösa det. Här kan andra politiska aktörer lära mycket av Sverigedemokraterna.

Allt började med regeringens vårproposition. På sidan 38 förs ett resonemang som går ut på att den stigande arbetslösheten kan förklaras med demografiska förändringar. Regeringen konstaterar att tre grupper som har svårt att få jobb har ökat sin andel av befolkningen. Det rör sig om utrikesfödda, unga och äldre.

Den sverigedemokratiske bloggaren Mattias Karlsson tog detta till intäkt för att påstå att regeringen delar Sverigedemokraternas problembeskrivning att det är ”massinvandring” som är problemet: ”Regeringen erkänner ju indirekt att om vi behåller den nuvarande invandrings- och arbetsmarknadspolitiken, så kommer sysselsättningsgraden att sjunka litegrann för varje år som går.”

Jimmie Åkesson och Erik Almqvist förde samma resonemang i en artikel på DN debatt: ”Vad regeringen i klartext egentligen säger är att med Sverigedemokraternas invandringspolitik hade sysselsättningsgraden varit 2 procent högre än i dag.”

Men det var först efter Fredrik Reinfeldt intervju med TT som det tog fart. Statsministerns olyckliga ordval skapade en snackis: ”Om man tittar på etniska svenskar mitt i livet så har vi mycket låg arbetslöshet.”

  • Genom sitt förarbete i bloggar och på debattsidor skapade Sverigedemokraterna en ram för hur Reinfeldts uttalande skulle tolkas.
  • Tack vare ett idogt tjatande om invandringsfrågan såg de till att det var gruppen invandrare, och inte äldre eller yngre, som hamnade i fokus för debatten.
  • Genom att presentera ett enkelt politiskt program – minskad invandring, försäkrade SD sig om att alla i debatten förhöll sig till deras lösning på problemet.

Reinfeldts uttalande handlade om tre grupper, unga, äldre och invandrare. Sverigedemokraterna lyckades få diskussionen att nästan uteslutande handla om en av dem, invandrare. PRO och SSU lyckades inte på motsvarandre sätt få igång en diskussion om hur unga och äldre diskrimineras på arbetsmarknaden. Och DO lyckades inte få diskussionen att handla om behovet av insatser för att motarbeta diskriminering på arbetsmarknaden.

Först när organisationer som DO, SSU och PRO lär sig av Sverigedemokraternas metoder kan vi få en förutsättningslös och öppen debatt om de utmaningar Sverige står inför.