På andra sidan skrivbordet

av RetorikKalle

Hon sitter vid sitt skrivbord, böjd över några ark papper, och antecknar. Mitt emot henne, vid ett skrivbord vänt mot hennes, sitter han. Även han skriver. De många böckerna som omger dem dämpar alla ljud. Bara det svaga raspandet från deras gåspennor hörs. Ingen säger någonting. Det behövs inte. De är förenade i sin gemensamma strävan att förstå, beskriva och förändra världen.

Jag minns inte längre säkert vilka de var eller vilken film scenen hörde hemma i. Kanske var det Rosa Luxemburg och Hans Diefenbach i Margarethe von Trottas film Rosa Luxemburg. Eller så var det Agnes von Krusenstjerna och David Sprengel i Mai Zetterlings film Amorosa. Det spelar inte så stor roll. Det viktiga är att scenen som utspelade sig i biomörkret gjorde ett djupt intryck på mig. Så ville också jag inrätta mitt liv.

Idag, tjugofem år senare, sitter jag här i mitt arbetsrum. Om jag höjer blicken från laptopens skärm kan jag se min livskamrat. Hon sitter mitt emot mig på sin sida av det stora skrivbordet.

Annonser