Stefan Sterns debattartikel ett exempel på dålig PR

av RetorikKalle

PR-byråernas affärsidé är att ta betalt för att föra fram ett särintresse förklätt till allmänintresse. Det gör de genom att dölja de verkliga skälen till att ett företag eller en organisation stöder eller motsätter sig ett politiskt förslag, och istället förklara varför förslaget gynnar eller hotar allmänintresset.

Ett aktuellt exempel är vinster i den skattefinansierade välfärden. Företagen som omvandlar våra skatter till vinster åt sina aktieägare vill inte att riksdagen ska begränsa möjligheten att ta ut vinst i välfärden. Företagen kan inte få stöd för detta genom att hävda ägarnas rätt till avkastning på sina investerade pengar, eftersom ägarna är ett särintresse. Istället använder de argumentet att privata företag i välfärden ökar brukarnas möjligheter att välja mellan olika utförare av välfärdstjänster.

För att lyckas med sitt illusionsnummer måste PR-byrån precis som en trollkarl distrahera publiken. Det gör de genom att välja en avsändare som publiken inte förknippar med särintresset utan med allmänintresset. Därför var det inte särskilt begåvat att välja Stefan Stern som avsändare för budskapet att vinstförbud i välfärden hotar valfriheten. Som senior rådgivare i Magnorakoncernen, en av de stora ägarna av företag i välfärden, är ju Stern en tydlig representant för särintresset.