Nyckeln till att lära sig spela gitarr och förstå latin

av RetorikKalle

mideival guitars

Att lära sig latin och grekiska är i många avseenden som att lära sig spela gitarr. Det gäller att förstå systemet. Och man måste lära sig en hel del saker utantill. Därefter gäller det att öva upp gehör, snabbhet och taktkänsla. Sedan jag börjat lära mig att spela gitarr har jag blivit mer uppmärksam på hur musikstycken är uppbyggda. På samma sätt väcker mina studier i latin och grekiska en nyfikenhet på var orden kommer ifrån.

Hur kommer det sig exempelvis att svenska kråkor säger krax? Jag har då aldrig hört det där x:et på slutet. Kanske har vi ärvt denna ändelse av grekerna som gillade att lägga till -ax på slutet av djurläten för att markera att det var fråga om just läten.

Att lära sig spela gitarr handlar om att bit för bit upptäcka systemet bakom den enskilda låten, eller texten. Att förstå varför en viss tonföljd låter bra. På samma sätt lär jag mig genom språkstudierna att känna igen såväl latinets vanliga ordföljd som de avvikelser vilka syftar till att framhäva ett visst ord. I båda fallen är målet med dessa kunskaper om delarnas betydelse för helheten och omvänt, både att lära sig att fullt ut uppskatta andras verk och att förvärva förmågan att komponera egna.

Det finns också en annan likhet mellan gitarrspelande och latinpluggande. De hör båda till den kategori av aktiviteter som skapar ordning och reda i en svåröverblickbar värld. Det är något rofyllt i att öva på latinska glosor eller på en gitarrslinga. Kanske hänger denna upplevelse ihop med känslan av att steg för steg lyckas avtäcka och behärska systemet bakom språket.

Framförallt är dock kunskaper i språk något som öppnar nya världar. Även här finns en likhet med kunskaper i musikteori eftersom den som tillskansat sig dessa hör nya saker i ett musikstycke. För varje språk gäller att den som inte behärskar det är hänvisad till översättarens tolkning av den värld som författaren skapat.

Professorn i antik grekiska Eva-Carin Gerö påpekar i sin bok Grekiska: Språket Kulturen Myterna att varje översättning av nödvändighet är just en tolkning och tar exemplet att logos kan betyda såväl ord, som samtal, tanke och förnuft. En viktig poäng med att läsa grekiska och latin är därför att få tillgång till klassiska texter på originalspråket och inte vara hänvisad till en översättares tolkning av texten.

Kunskaper i latin och grekiska öppnar också antikens föreställningsvärld för oss. Genom att studera grekiska och romerska skrifter kan vi förstå hur den tidens människor tänkte och hur de såg på världen. Samtidigt gäller det att inte läsa in för mycket i dessa antika världar. Gerö varnar för att vi alltför gärna använder antiken för våra egna behov, att vi betraktar den genom ”våra samtida föreställningars tvångströja” på så sätt att vi, i vår iver att i antiken hitta stöd för våra uppfattningar i samtida debatter, bortser från att vår begreppsvärld och vårt sätt att se på världen är väsensskilt från antikens.

Våra förutfattade meningar och vår hemmablindhet leder lätt till att vi drar felaktiga slutsatser när vi ska rekonstruera betydelsen av ord från gamla språk. Varje språk har sina regler och sina förutsättningar som vi inte kan överföra på andra språk när vi försöker förstå dem. Vilket språkområde vi råkar tillhöra har därför stor betydelse för hur vi upplever världen eftersom denna upplevelse sker genom de kategorier språket upprättat, kategorier som skiljer sig åt mellan olika språk. I latin betyder exempelvis ”religio” både religion och vidskepelse, medan vi i svenskan har två olika ord för dessa företeelser. Självklart påverkar denna språkliga skillnad hur en romare respektive en svensk uppfattar kristendomen.

I fråga om latinet är detta med att en ny värld öppnas giltigt i dubbel bemärkelse. Tore Janson, professor emeritus i latin, påpekar i sin bok Latin: Kulturen, historien, språket att flera hundra år av vår historia bara är tillgängligt för den som studerar latin, eftersom detta länge var språket som användes för korrespondens och officiella dokument i Europa.

Men om det stämmer att den som lär sig spela gitarr eller att behärska klassiska språk får tillgång till nya världar, så innebär det samtidigt att den som saknar dessa kunskaper utestängs. Latin och grekiska kan, precis som svåra ord på det egna språket, användas till att hålla kunskap hemlig för alla utanför en liten krets av invigda. För det stora flertalet är trots allt begrepp som etos, patos och logos ”rena grekiskan”.

Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Advertisements