Din diffusa weltschmerz kan vara ikonofobi

av RetorikKalle

arbetskraftenAtt göra om bilder är en del av det politiska samtalet i sociala medier.
Här en kreation av @GnestaEmma med inspiration från @Warhammar.

Varför lyckas American apparel gång på gång med sina provokationer? Varför går vi igång så fort det handlar om bilder? Förklaringen kan vara att vi lider av ikonofobi. Att vi tror att bilder har en alldeles speciell förmåga att påverka.

Rädslan för bildens makt grundar sig i föreställningen att vi upplever bilder utan att tänka. Vår övertro på bilders förmåga att påverka är kopplad till synen på mottagaren som en passiv individ, omedveten om den påverkan hen utsätts för.

Självklart påverkas vi av bilder. Alla de porträtt av vackra människor som omger oss dagligen påverkar hur vi uppfattar vårt eget utseende genom att flytta referenspunkten. Vi jämför oss inte bara med de människor som omger oss, utan även med de bilder av perfekta människor som omger oss. På så sätt gör reklamens och populärkulturens bilder att vi uppfattar vi oss själva som relativt mindre vackra än om vi bara jämfört oss med de människor som omger oss.

Retorikern Jens Kjeldsen menar att vår rädsla för bilders makt bygger på tre antaganden. Förenklingshypotesen: Att bilder förråar debatten och fördummar tittarna. Makthypotesen: Att bilder har extra stark förmåga att förmedla budskap. Manipulationshypotesen: Att bilder manipulerar mottagaren.

Alla dessa hypoteser brukar finnas med när media drabbas av kollektiv hysteri över hur ungdomar påverkas av bilder. Vi såg det när Siewert Öholm rasade mot videovåld och hårdrockares scenshower på 1980-talet. Och vi ser det nu i upprepade varningar för TV-spel.

Ikonofobin bygger på uppdelningen i förnuft och känsla. Vår misstänksamhet mot bilder beror på att vi tror att de påverkar oss utan att vi är medvetna om det, till skillnad från ord som vi tror att vi kan värja oss mot. På så sätt skapas en värdeskala där det lägsta och mest manipulativa är visuella emotionella yttranden och det högsta verbala rationella.

Visst kan bilder påverka. Men det betyder inte att vi är maktlösa offer för dem. Tvärtom kan vi använda bilderna för våra egna syften. Vi kan sätta in dem i ett nytt sammanhang, förse dem med en ny text eller ge dem en ny tolkning. Det finns alltså ingen anledning att oroa sig över vad bilderna gör med oss och vår värld. Istället bör vi fråga oss hur vi kan använda dem för att förändra världen. Det kan fungera som botemedel både mot ikonofobi och känslor av uppgivenhet över världens tillstånd.

Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Advertisements