Valrörelsen handlar inte bara om att vinna röster

av RetorikKalle

När vi diskuterar utgår vi ofta från outtalade utgångspunkter eller premisser. Om dessa är felaktiga så riskerar även våra slutsatser att bli fel. Därför bör vi syna premisserna. Jag menar att det finns flera sådana felaktiga outtalade utgångspunkter i många av våra diskussioner om valet.

Den vanligaste outtalade premissen är att valet handlar om att vinna röster. Naturligtvis handlar valet för alla partier om att vinna så många röster som möjligt för att på så sätt maximera sina chanser att få vara med och styra landet. Men valet handlar om mycket mer än så. Faktum är att partiernas långsiktiga överlevnad står på spel. Valrörelser är inte bara en möjlighet att vinna röster utan också att värva nya medlemmar och få befintliga medlemmar att bli aktiva. Utan det tillflöde av medlemmar och aktivister som varje valrörelse för med sig så skulle partierna snart förtvina och dö. Därför har Jenny Madestam en poäng när hon varnar Socialdemokraterna och Moderaterna för att deras taktik i valrörelsen, att undvika att sticka ut, inte kan entusiasmera medlemmarna. Men inte nog med det, taktiken lär även försvåra värvandet av nya medlemmar och aktivister.

En annan vanlig outtalad utgångspunkt är att valet är ett nollsummespel. Det ett parti vinner förlorar ett annat. Det är premissen bakom påståendet att en röst på Feministiskt Initiativ är en förlorad röst för MP eller V. Men det är inte alls självklart att den som röstar på F! annars skulle ha röstat på MP eller V. F! vinner även väljare ur gruppen som annars inte skulle ha röstat. En framgång för ett parti som vill lyfta fram ett särskilt perspektiv i politiken kan dessutom få andra partier att prioritera detta perspektiv. Därför har jag svårt för Göran Greiders och Daniel Suhonens valtaktiserande. Och därför har Ulf Bjereld rätt i att det vore absurt att rekommendera F! att inte kandidera med argumentet att de inte kommer nå fyra procent.

En tredje vanlig premiss är att vilken politik vi ska få de närmaste fyra åren bestäms uteslutande av valresultatet. Men parlamentet är inte den enda viktiga politiska arenan. Politik är det möjligas konst och vad som är möjligt bestäms av vilka opinioner som mobiliseras. När jag skriver detta har Feministiskt Initiativ precis passerat 45 000 likes på Facebook. Samtidigt har Kristna Värdepartiet en stängd grupp på Facebook med 500 medlemmar. Att ett parti lyckas mobilisera en vänsteropinion på politikens moraliska värdeskala medan ett annat parti misslyckas med att mobilisera motsvarande högeropinion kommer att få betydelse för politiken efter valet. Och det alldeles oavsett hur många röster dessa partier får.

Min slutsats är att den som vill se en mer radikal politik i Sverige efter valet bör släppa diskussionen om bortkastade röster och glädjas åt att många människor som annars inte skulle ha varit partipolitiskt aktiva nu funnit utlopp för sitt engagemang i F!. Denna mobilisering kommer att bidra till att driva politiken i Sverige åt vänster. För den politik som utformas i våra politiska församlingar tar inte form i ett vakuum utan mot bakgrund av de politiska stämningar som råder i samhället.

Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

Annonser