S borde härma 70-talets M, inte dagens

av RetorikKalle

Jeander skruvstad paintPå 70-talet framställde högern socialdemokraterna som ett hot mot det svenska.

Katrine Kielos skriver i sin söndagskrönika i Aftonbladet om hur Moderaterna gynnas av att det politiska samtalet begränsas till vem som är bäst på att ta ansvar för ekonomin. Och Daniel Suhonen skriver i Sydsvenskan om hur oppositionen är rädda att bekänna färg. Reinfeldt och Borg har lyckats få diskussionen att handla om vem som är bäst på att förvalta dagens system. Socialdemokraterna har inte förmått utmana detta upplägg, utan ägnar sig istället åt att försvara sig mot anklagelserna om att deras förslag inte är finansierade.

På många sätt liknar detta politiska klimat 1970-talet. Då var det Socialdemokraterna som dominerade scenen och satte villkoren för den politiska debatten. Under flera decennier hade Socialdemokraterna lyckats få det politiska samtalet att handla om hur välfärdssamhället skulle byggas vidare. Men i mitten av 70-talet lyckades Moderaterna ta initiativet genom att vägra acceptera de regler för debatten som Socialdemokraterna hade satt upp.

Vad Moderaterna gjorde var att ifrågasätta ramarna för samtalet. De hävdade att det socialdemokratiska projektet spårat ur. Att en allt starkare stat hotade både individens frihet och det genuint svenska. Och Moderaterna byggde denna nya politiska berättelse genom att utgå från stämningar i samhället om att Socialdemokraterna blivit maktfullkomliga och låna element från andra samtida kritiska rörelser. De lånade in alternativrörelsens kritik mot flyttlasspolitiken. Och de lånade vänsterns kritik mot byråkratiseringen inom arbetarrörelsen.

På samma sätt skulle Socialdemokraterna idag kunna spela på stämningar om att välfärden inte längre går att lita på och låna in vänsterns kritik mot ökad girighet och feministernas kritik mot diskriminering för att bygga en egen berättelse om att en mer jämlik värld är möjlig. Precis som M på 70-talet framställde S som ett hot mot det genuint svenska, skulle S idag kunna beskriva M:s skattesänkningar och privatiseringar som ett hot mot vår svenska välfärd.

Jag tror att Katrine Kielos har helt rätt när hon säger att Socialdemokraterna nu behöver våga utmana de regler Moderaterna satt upp och hävda att en politik för ökad jämlikhet är möjlig. Varför skulle inte det Moderaterna lyckades med på 70-talet vara möjligt för Socialdemokraterna idag?

Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar