Kommentarsfältet avslöjar din karaktär

Vi blir inte bedömda utifrån vad vi berättar om oss själva, utan efter hur vi beter oss. I programmet Nyfiken på partiledaren berättade Annie Lööf att hon är både ambitiös och kreativ samt har ett stort hjärta. Om vi bedömde henne efter vad hon sa så skulle vi tro att hon besatt alla dessa positiva egenskaper. Men eftersom det istället är hennes beteende som utgör underlag för vår bedömning så blir den en annan. När vi hör Annie Lööf yttra dessa positiva omdömen om sig själv drar vi slutsatsen att hon är egenkär.

Ingenting är dock så avslöjande som hur vi beter oss i kommentarsfälten. Där visar vi vår sanna karaktär. När Sverigedemokraten Christian Westling kallar en före detta anställd på partikansliet för psykopat berättar det en hel del om samtalstonen i partiet. Och när den Sverigedemokratiska riksdagsledamoten Thoralf Alfsson i kommentarsfältet till sin blogg tillåter kommentarer som hävdar att Maud Johansson under sin tid i Riksdagen ljög och saknade förstånd så säger det förstås mycket om hur han anser att den politiska debatten bör föras.

Sen finns det de som, likt den miljöpartistiske kommunpolitikern Nils Karlsson, lyckas undvika personangreppen. Inte nog med att han argumenterar sakligt. Han visar prov på humor också. Det är förstås avslöjande för karaktären på ett helt annat sätt.

Jag har aldrig träffat vare sig Nils, Alf eller Christian. Ändå har jag skapat mig en bild av deras karaktär, eller etos som det heter i retoriken. Det har jag gjort utifrån mina iaktagelser av hur de beter sig mot andra människor. Det är egentligen inte så konstigt. För precis så går vi ju tillväga när vi bedömer karaktären hos människor vi träffar i verkliga livet.

Kent Ekeroths film avslöjar SD:s dolda tankevärld

Sverigedemokraternas värld är sluten för oss utomstående. Vi ser de uttryck deras ideologi tar sig – vi ser dem förtala oliktänkande, göra hitlerhälsningar och ordna bokbål – men vi får aldrig en inblick i den tankevärld som får dem att utföra dessa extrema handlingar.

Därför är Kent Ekeroths film så värdefull för oss som vill förstå hur Sverigedemokrater tänker. Det de ledande partiföreträdarna gör och säger i filmen berättar en hel del om de tankemönster som styr partiets ställningstaganden.

När Erik Almqvist förklarar för Soran Ismail att Sverige inte är hans land visar det att en Sverigedemokrat anser sig ha rätt att avgöra vem som får räkna sig som svensk.

När Erik Almqvist kallar en kvinna som ifrågasätter hans handlingar för hora visar det att en Sverigedemokrat tycker att kvinnor inte har någon rätt att uttala sig om vad män gör och säger.

När Kent Ekeroth knuffar till en tjej är det ett uttryck för uppfattningen att en Sverigedemokrat har rätt att använda våld mot meningsmotståndare.

När Erik Almqvist kallar Soran för babbe så är det ett uttryck för att uppdelningen av människor i lägre och högre stående raser är en grundsten i Sverigedemokraternas tankevärld.

När Erik Almqvist kallar den berusade mannen för whigger och blattelover så visar det finns en grupp i samhället som en Sverigedemokrat hatar än mer dem de kategoriserar som ickesvenskar och det är vi som försvarar allas rätt att själva avgöra om de är svenskar. I en Sverigedemokrats ögon är vi det värsta man kan vara – rasförrädare.