Almega ♡ Unionen = sant

av RetorikKalle

För några år sedan läste jag en hel del böcker om trädgårdsskötsel. En av de mer intressanta var skriven av en mellankrigstidens brittiska kulturskribenter. Han förklarade inte bara hur man skulle få exotiska orkidéer att trivas i ett brittiskt klimat, utan även hur en fattig kulturarbetare skulle gå till väga för att få råd att köpa dessa exklusiva plantor.

Tricket var att använda personangrepp. Han skrev helt enkelt en kulturartikel där han tog heder och ära av någon annan kulturskribent. Angreppet resulterade i en motattack och så var kulturdebatten igång. Några inlägg senare hade bägge parter tjänat ihop tillräckligt med pengar för att kunna ägna sig åt sina hobbyer.

Detta klassiska knep används även flitigt i dagens sociala medier, men då i första hand för att skaffa sig kapital i form av uppmärksamhet. När Aftonbladets Daniel Swedin bråkar med Johan Lundberg från Axess på twitter får båda två nya följare.

Men även organisationer kan använda sig av knepet. Ett exempel är bloggduellen mellan Almega och Unionen. Fientligheterna utspelar sig även utanför bloggosfären. Almega, som organiserar företag i tjänstebranschen, hävdar att Saltsjöbadsandan är överspelad. Och Unionen, som organiserar tjänstemännen i samma bransch, tar ut sina medlemmar i strejk.

När jag för några år sedan arbetade på Unionen rådde en annan anda. Almega och Unionen hade ett gemensamt intresse av att få företag att gå med i Almega och teckna kollektivavtal med Unionen. Och man lyckades även med ansträngningarna att övertyga en del företag med huvudkontoret i det fackföreningsfientliga USA om fördelarna med den svenska modellen.

Så det är inte utan att jag undrar vad som har hänt. Har de två organisationernas flyttat sina positioner så mycket som det låter, eller har de bara hittat ett nytt område där de har ett gemensamt intresse – att synas i debatten om arbetsmarknaden.